Oj, kan inte riktigt greppa att det var mer än ett halvår sedan jag bloggade.
Well, kanske har det gått lite ur tiden?
Känns omodernt & fattigt att skriva längre texter, att ta sig tiden att reflektera och dela med sig av dagliga små sagor. Saker går fort, fortare, fortast. Saker flyger, flyger förbi.
Jag förstår nu mamma, varför du och alla dina vuxenvänner pratade om hur snabbt tiden går när jag var liten, mindre än vad jag är nu. Då jag stod en meter nedanför och tittade upp mot mina förebilder och undrade hur tiden kunde öka med tiden.
Det gör den.
Men jag har fortfarande ingen förklaring till varför.
Kanske alla
måsten som man växer in i, den lilla pusselbiten man blir i en rätt så konkret samhällsstruktur.
Jag hatar samhällsstruktur. Dumt att hata. För den finns ändå & jag bor i den.
Juste det, det var nog det jag skulle komma till..
det är samhällets fel att jag inte bloggar längre!
Inte mitt.
Men ska försöka brotta ner det som tror sig kunna strukturera mig, lämna samhälls-stigen och hitta Erika-stigen.
Det är höst. skrivtider. tänkartider. under täcket.
E.
